Underbara slip-over...

... näst bäst är slip-overn, i alla fall enligt Jonathan, på första plats kommer västen, som har jag-är-en -stor-pojke-knappar. Dessa är favvosarna, sip-over-whise alltså. Denna tågapplikation blev tydligen bättre än den första, den förärades direkt med tågstatus och ett namn Måighty Mac, ur Thomas and friends (nej, jag har inte stavat fel, det uttalas så, i alla fall enligt Jonathan, 3½ år!)

Tilläggas ska att det är fel på färgerna på den randiga, mudden är samma lila som på tågslip-overn, och ränderna är lika lila de.

Min del...

...i bytet med Rättvisa Barn, bestod av en liten bit hjärttyg och denna heldräkt. Modellen är egen, storlek 74, inspirerad av en heldräkt som först Jacob och nu Milo har från Meandi. Ett par gulpesmekker (som dock inte fastnade på bild) följde med som plåster på såren (jag är ...eh... en smula sen med min del i bytet...)

Tyget är samma som Milos nya pyjamas, och även pyjamasen i shoppen. Jag älskar verkligen färgerna, som mina bilder nog inte gör rättvisa åt.

Jag tycker det är så roligt med byten, att få sy till någon annan, och ta del av någon annans alster! Filten vi fick i bytet är den absoluta här hemma, fleecen är supermjuk och mysig!

nyförvärv

Jag älskar hur duktiga Florin visar upp sina nyförvärv, och tänkte försöka vara lika duktig. Bortsett från den fula skuggan på det gröna tyget är det nog min favorit. Det ska bli väskor av en ny modell som jag går och fnular på. Det gula är inte helt nyinskaffat, men så fint att det fick vara med ändå!

Oj, vilka tävlingar!

Kolla in dessa! Hos Solig kan man vinna en sån här tjusig elefant! Självklart vill jag vara med, och hoppas på en till elefanttokiga Jonathan!

Och Skaparstigen firar ett år som bloggare, och lottar ut en tax! Jacob, som för övrigt fyller två år idag, drömmer om att få en riktig hund. Det här måste väl vara det näst bästa???

stora lilla (p)j - fabriken

Först fick Jacob en ny pyjamas, fräckt kopierat av brillianta Gekko. (Nu visade det sig att lagom till att jag sytt klart den skulle han börja kissa på pottan tvåhundrafemton gånger per natt, så jag måste ändå sy en ny tvådelad pyjamas. Själv tycker jag syndast om mig, som måste sy en ny pyjamas och inte får glädjen att se tjamasen användas och älskas, men pappan i familjen verkar mena att det är syndare om honom, som faktiskt måste gå upp och hjälpa Jacob till pottan tvåhundrafemton gånger per natt. Konstigt resonemang...

Sen var tanken att Milo skulle få en ny pyjamas, så jag tog mönstret på heldräkt från Meedoms bok till hjälp och skapade den övre pyjamasen. Jag provade ju det mönstret en gång tidigare, med rätt taskigt resultat, men med tajtare halsringning blev det jättebra, tyckte jag... SEN visade det sig att ett av dessa tänkbara scenarion ägde rum:

1: Milo växte flera centimeter i överkroppen under den veckan som gick från det att jag mätte och klippte tyget till dess att pyjamasen blev färdig.

2: mitt måttband visar fel siffror.

Om ni frågar mig är båda alternativen lika troliga, och summan av kardemumman var i alla fall att den var en storlek för liten, och jag behövde en större. Inget större problem, tänkte jag, och knåpade ihop en till. Provade, och den satt bra på! Måttbandsguden vare prisad, och ett par tack till overlockguden också. Och en extra pyjamas betyder ju bara att den kan flytta till shoppen! ;-)

Visst är tyget för härligt? Det är ett E-slöjdstyg, och den ljusgula mudden kommer från Jofotex, och är riktigt mjuk och smidig. Barnet är för övrigt egenknåpat!







Och efter så många fina beröm för gubbvästen i förra inlägget måste jag sockra gröten med en livebild på Jacob i sin väst:

Om en och en halv timme, i skrivande stund, fyller han två år. För två år sen låg jag på södersjukhuset med (i ärlighetens namn) inte särskillt mycket värkar, och maken och jag tittade på varandra och undrade om det skulle vara så här enkelt, och - i så fall - borde vi ha tagit med oss tidningar eller någon form av underhållning? Fast när man gått tre veckor över tiden är vilken förlossning som helst himmelriket, bara man får ut ungen! ;-) Lätt förlossning, och solsken till pojke med en vilja som stål fick vi!

värsta västen

Här hemma ligger i barnens lådor diverse obloggade västar och slip-overs, och dessa båda finurliga plagg har snabbt kommit att bli favoriter som används varje dag. Jag tänkte göra mitt bästa för att sprida detta fantastiska plagg, och visar upp våran favorit, killarna har så klart likadana, och en extra är uppsydd till shoppen. Litet trött är jag på tvillingfasen, och börjar längta efter litet större individualitet. "Mej med" är annars vanligaste orden man hör här hemma! Dessa är hur som helst vändsydda, grå fleece på insidan och brun och vitprickigt tyg från Reprodepot på utsidan. Tryckknapparna kommer från Snapsource.

nyföding

Det kom en beställning som gjorde mig både glad och hedrad, då den rörde en välkommen-till-världen present till en bäbis vars mamma även jag känner och tycker om.

Efter mycket tankeverksamhet kom jag fram till att de bitar jag haft mest användning för varit dessa: body med kuvertringning (vågar inte ge mig på omlottbody förrän jag får en coverpro!), muddbyxor med extra långa benmuddar (på bilden är de dubbelvikta) och hätta (fodrad velour och interlock så här till vintern). Muddtyget är inte så hudfärgat som det ser ut på bilden, utan mera ljusgult, och funkade fantastiskt bra till det orangea och plommonfärgade. Till bodyn tyckte jag dock att det såg mycket renare ut med vit bandkantning.

Själv blev jag jättenöjd, och förhoppningsvis gillade både beställare och mottagare paketet!

liten, liten

Nu poppar det upp (eller ut, beroende på hur grafisk man vill vara) nyfödda runt omkring här. Detta set går till en av dessa nya individer, byxor och omlottis i storlek 50/56.

Jag sydde ett par omlottisar till Milo och var inte jätteförtjust i dem, rent praktiskt (dock tycker jag att de är vansinnigt söta) eftersom jag mest hade Milo i sjalen. Denna bäbis kommer däremot inte att bäras speciellt mycket och därför ville mamman ha en lagom varm hoodie till lillen i vagnen.

Om Polo varit tågtokiga...

... hade deras tröjor nog sett ut så här, eller ungefär i alla fall. Mina killar är galna i Thomas tåget, alltså verkligen absurd-galna i - Jonathan drömmer om tågen och deras äventyr, och pratar i sömnen och roar hela familjen, dessutom har de lärt sig hela signaturmelodin - på engelska...

Så, när det var dags för nya varmare tröjor - båda killarna växer så det knakar just nu - var de helt eniga om att det skulle bli tågtröjor. Och jag försöker vara hygglig och göra dem till viljes, men jag får nog jobba litet på mina applikationstalanger... Först ut kom Jacobs tröja, och han blev väl halvglad. Efter en stund hör jag Jonathan visska till honom "Det är som ett tåg liksom!"

T-jamas á la Gekko

I mitt nyårsinlägg skrev jag ju om hur jag tänkte bli originell, och inte alls kopiera alla andra smarta sybloggares kreationer, och vad tror ni kommer här, om inte en total and utter rip-off? Men efter Gekkos geniala uppfinning Tjamasen var jag ju faktiskt tvungen att göra en egen till Jacob, den ungen är omöjlig att klä på efter badet, dessutom övertrött och hyper, så det blir skrik och gorm varenda kväll, istället för harmonisk påklädning, följt av nyponsoppa i soffan och "kura skymning", som är vad jag egentligen drömmer om.

Nå, den geniala Tjamasen hjälpte! Påklädningen gick nästan smärtfritt, och Jacob som dessutom alltid sparkar av sig täcket av varm och mjuk som värsta gossedjuret.

Modellen är Form 1 från Meedom, i storlek 80. Vet att många klagat på deras storlekar att de är litet udda, vilket får sin förklaring i början på boken där de beskriver att varje storlek är FRÅN, och inte TILL, som vi annars är vana vid i Sverige. Alltså passar stl 80 från 80 till 86cm!

Övertrött unge och jobbig mamma som kommer med kameran...

kinakrage

Jag fick en beställning från en bloggläsare som sett tunikan som gick till Hiskon i senaste Given, och ville ha en exakt likadan. Kul, och praktiskt för mig, jag hade ju redan mönster i ordning! ;-) Storleken var även den densamma, 92-98, så denna beställning gick snabbt och geschwint (eh, stavning?) att få iväg. Jag är verkligen himlans förtjust i både modellen och tyget, och det kändes jättekul att sy den igen. Jag tänker mig den till ett par vidare byxor i tunn litet gråaktig denim, så där fram på vårkanten...

Give and get 4

Jag uppdaterar sent om sider litet svar!

• Vad pysslar du oftast och helst med som hobby och hur?
Jag har sytt i snart två år, på sista tiden har jag också börjat virka och sticka.

• Hur länge har du pysslat?
Så länge jag kan minnas!

• Vilken typ av maskiner syr du på?
Symaskin, Bernette 65 och overlock 800D från Bernina

• Vilket litet pysseltillbehör skulle du behöva?
Band, alltså inte kantband, utan vanliga dekorativa band. Och så jagar jag såna där dragkedjor med ring, den äldre modellen ni vet.

• Någon annan hobby eller stort intresse?
Nja, det räcker rätt bra med tanke på alla barnen också! En gång i tiden hade jag konstnärligare ambitioner och fotograferade och framkallade mycket, men numera blir det mest bara barnen, bloggen, och så mitt Photoshop-projekt nu då.

• Vilket är ditt favoritdjur?
Åh, svårt! Jag har en katt som jag tycker rätt bra om, men egentligen är jag nog mer av en hundmänniska. Med tre bångstyriga barn känns tanken på dressyr underligt lockande. Tänk - någon som sitter om jag säger "sitt!"

• Har du djur? I så fall vilket?
En katt som heter Dee (döpt efter makens o min gamla chef) som följde med hem från England när vi flyttade, mamman var lömsk inomhuskatt och pappan strykare, så ni kan föreställa er avkomman... Dee har fö en syster som heter Bruna och numera bor hos min fd svägerska.

• Är du allergisk mot något djur? I så fall vilket?
Nja, jag är vegetarian sen hur länge som helst, men det får nog sägas vara mer av ett eget val.

• Är du allergisk mot något annat?
Nej

• Hur bor du? Hus eller lägenhet?
Lägenhet, tyvärr! Längtar efter ett stort hus på landet...

• Behöver du något litet till hemmet? I så fall vad?
Det skulle vara små förvaringslådor till min syhörna, den är världens värsta röra!

• Vilken storlek har du på kläder?
Runt 40, men jag är koooooort! 156 cm över marken bara...

• Om du har barn? I så fall vilket kön, ålder och klädesstorlekar har de?
Tre barn, 3½, 2 och i skrivande stund tre månader. Ettan drar 98-104, tvåan drar 86 nu (jäi!!) och trean 74.

• Favoritfärger och hatfärger?
Gillar färgglatt och starka färger, på senaste tiden även murriga färger som grafit, plommon, osv, gillar inte riktigt pasteller, än! Favvokombinationen är ff orange, offwhite och mörkbrunt.

• Vilka material gillar du eller ogillar du?
Nya favoriten är bambu, har blivit helt förälskad! Annars gillar jag plysch, och det mesta som är i naturmaterial, hatar synteter!

• Vilka mönster på tyger gillar du bäst?
Retro, randigt, blommigt, prickigt. Allt möjligt!

• Vilken typ av klädesmodeller är du mest förtjust i?
Tunikor på mig. Barnen föredrar mjuka byxor och tunika. Min äldsta älskar utsvängda byxor, själv har jag börjat falla mer och mer för modeller äldre än vårt sk retro, och älskar outfits som hintar litet åt trettio- fyrtiotalen istället.

• Retro, vintage, romantiskt eller annat?
Ja, tack, rubbet!

• Pojk/flick eller unisex?
Unisex mest, eller litet gubbigt pojkigt.

• Nytt eller second hand?
Både och, men allra helst second hand.

• Favoritsmak?
Frukt! Och vit och mörk choklad. Och pepparmintthe. Och mörkrostat kaffe...

• Favoritlukt?
Åh, men jag är ju fortfarande hög på bäbisnacke! Annars är det nog levendel och liljekonvalj...

• Musiksmak?
Franskt 50-70tal, Edith Piaf, Paul Simon, Leonard Cohen, Stefan Sundström, Amy Macdonald... Haha, lycka till med att hitta någon röd tråd där!

• Favoritböcker?
Milan Kundera! En gång ägde jag ett ex av Varats olidliga lätthet, som försvann i en jobbig separation, det har jag fortfarande inte riktigt kommit över (boken alltså, inte breakupen!)

leisurewear för nyhetsuppläsare 1983?

Ja, litet sån känsla tycker jag det är över dessa tröjor! Färgen är så svårfångad, och blev rätt taskigt återgiven. Biltyget är alltså mörkbrunt med mörkturkosa bilar, och ärmarna och halsmudden är nougatfärgade.

Ärmsömmarna och halsringningen är nedstickade, förut brukade jag inte bry mig så mycket om att sticka ner dessa, men numera känns det helt nödvändigt, och mycket snyggare. Men för att väga upp för all prydlighet runt ärmringning och hals fick nederkanten vara rå och ovelockad.

Jag var verkligen fantastiskt nöjd, och tänkte att killarna skulle bli överlyckliga, men det visade sig att Jonathan ratade sin tröja direkt med komentaren "Nej, den är inte till mig, det är bilar på den, jag vill ha bara blommor!" Så den större i stl 98 får gå till shoppen, och förhoppningsvis hitta ett hem hos någon som gillar bilar!

Jacob gillar sin biltröja, Jonathan sitter hellre i en snart-för-liten kanintröja och obloggade elefantleggings.

Jag har för övrigt klippstopp nu, för första gången någonsin! Jag har så många idéer inför vårkollektionen, så många små nyfödda i bekantskapskretsen, beställningar, och växande barn, och eftersom jag är så lat på att byta tråd i overlocken har jag försökt klippa allt på en gång. Men nu syr jag på ca tio olika plagg samtidigt, är helförvirrad, och får ingenting riktigt färdigt!

Anonym eller inte...

I julas var jag litet öppnare om vem/ vad vi i min familj är, just appropå julhelgen. Annars har jag ju varit ganska hemlig om mer privata bitar, typ religion (även om vi inte alls är religiösa, men alla kommer ju någonstans ifrån, eller hur?) så det var inte helt utan eftertanke som inlägget gick iväg. Dock fylldes min mail med mer eller mindre trevliga kommentarer efter min julhälsning på bloggen.

Exempel på mail jag fick var tex "alla hatar judar o araber (tydligen missade vi den lilla skillnaden mellan araber och albanier, men vad katten) så håll klaffen om att ni är de" , "trodde du skrev om sy, inte religion", "Död åt alla judar" och så den klyftigaste "Judar är svin som bara vill mörda muslimer" (hm, min egen man är muslim, men den detaljen gick nog förlorad?) Mest skrämd blev jag dock av ett mail jag måste återge (delar av):

"Jag har tidigare följt din blogg och tyckt om dina kläder, men jag kommer inte att fortsätta följa dig efter din "god jul hälsning" Jag har i god tro antagit att du var svensk, så gissa hur förskräckt och chockerad jag blir när jag läser att inte bara är du jude utan dessutom gift med en muslim! Judar har förstört för världen de senaste två tusen åren, men inte minst de senaste sexti åren sen andra världskriget, och muslimer är terrorister som lever som en cancer på oss. ... Jag känner mig lurad som trodde du var en normal svensk. ... Hade jag vetat detta hade jag aldrig följt din blogg till att börja me..."

Först tänkte jag att det var jag som gjort fel som publicerat något så privat, och hemligt, som att jag- och vi- inte var helt svenska, men sedan tänkte jag om. Det är inte någon smutsig hemlighet att inte vara 100% svensk. Det är min rätt, att vara den jag är, tom här, på min blogg, är det min rätt att vara den jag är, och inte skämmas eller gömma mig.

Varför skriver jag om detta? Kanske för att då detta visserligen är en syblogg så finns det en person bakom - jag. Jag är bland annat icke-troende judinna, dessutom svensk och född här, och dessutom gift med en icke-troende muslim, och får jag höra dessa okvädesord för vad jag är, vad ska då våra barn få höra? Kanske söker jag bekräftelse på att det finns andra som tänker annorlunda än mailet ovan, så finns ni så lämna en kommentar och visa mig!
På den översta bilden syns mina svärföräldrars utsikt, hissnande vacker tycker jag! På bilden intill är Jonathan, iklädd ett av de första paren byxor jag sydde i stumma tyger, då vi reste till Albanien senast.

Hip hip hurra!

Florin firar 2 år, och lottar ut ett sånt här tjusigt smycke från Wgaard. Självklart är jag med och tävlar!

Jag vill lära mig photoshop nu! Och försenade julklappar

Ush vad jag är trött på att fuska mig fram på PS, och beundra tex Florin och Mustafas layouter! Hm, kanske en onlinekurs vore något för mig? Min försvampade hjärna skulle nog må bra av litet utmaningar...

Ovan en klänning i stl 86-92 till barnens dagiskompis S. När julklapparna tillverkades/inköptes påpekade Jonathan att S också måste få en julklapp, och var mycket bestämd på att det skulle bli en klänning.

Jag syr ju gärna klänningar, men enligt samma principer som jag syr andra kläder, att de ska vara sköna att ha på sig, med plats att leka i, och utan alltför mycket detaljer och rysch-pysch, och alltså blev resultatet en superenkel klänning tänkt att ha ovanpå tajts o tröja, i längd strax över knäet.

Modellen kanske är överdrivet enkel, men med tanke på tyget kändes den helt ok, och lilla S verkade glad i alla fall!

Give 3

Mitt Give-paket gick till hiskon, och direkt när jag läste hennes svar kände jag mig bara så lugn, det kändes som att vi hade samma smak. Sen blev jag nojjig för att jag var för lugn, och tänk vad hemskt om hon skulle känna sig besviken och inte gilla paketet! Usch vilken ångest jag fick! Men så här såg paketet som tillslut fick gå iväg ut.


En tunika i stl 92-98 som, då tyget bönade och bad om det, fick en liten kinakrage som tillägg till mitt vanliga mönster, två 60-tals mönster i Hiskons storlek (desvärre delar vi INTE storlek, hade jag stl 36 skulle här drälla med vuxenkläder...) Som pysseltillbehör fick hon självklart en magnetisk nåldyna som hon önskat, jag har en själv och de är verkligen toppen! 1m tyg blev härliga lila ugglor från Stof og Sy, och julpyntet fick bestå av ett juligt ljus. Sist (och kanske minst) en burk ekologisk rättvisemärkt choklad. Vad Hiskon tyckte om paketet kan ni läsa här.

Tävla hos Rättvisa Barn

Jag har faktiskt inte hakat på dessa tävlingar, men denna hos Rättvisa Barn var ju bara för bra för att missa - chansen att vinna ett valfritt plagg ur den nya 60-tals kollektionen. Mina killar har ju tidigare fått två Rättvisa Barn kepsar i ett mycket lyckat byte, så jag vet på förhand hur härliga kläder skaparen gör. Dessutom delar vi inte bara ett starkt miljö-och genusfrågeintresse, utan även namn!

så fin...

En dag före nyåret kom den, nyårsgåvan som maken skulle få. Inte var det lätt att hålla sig från att ge den en dag för tidigt, men tack o lov(?) kom öroninflammationer och andra barnsjukdomar ivägen, och jag fick hålla mig. Igår fick han den och så här fin är den. Helt underbar, jag går och fingrar på den så fort jag går förbi honom!

Det är såklart ett wgaard, samma som florin bloggade om för ett par dagar sen. Ja, gissa om jag blev nöjd? ;-) Maken blev rätt glad han med!