lördag 28 mars 2009
freud garvar...
Att sy är terapi, och rätt ofta när jag får tid har jag lagt ihop tyger, hämtat mönster och börjat klippa utan att egentligen ha planerat vad jag ska sy. Då kan man ju verkligen fråga sig hur, eller snarare varför, det här settet kom till! Händerna gick av sig själva, klippte ut en liten hätta och en tröja, matchade med kantband... Snyggt blev det och jag är nöjd med settet, men varför??? Det finns ingen nyföding som ska få det, ingen beställning, ingenting! Undrar vad Freud skulle säga om mig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Underbart! Ja, jag vet vad du menar. Smått är så underbart!!!
Jättegulligt! Ibland så MÅSTE man bara göra något! ;)
Å vad fina
jag önskar att jag hade anledning att köpa dem av dig
Haha! Börjar Milo bli stor eller?
Har en kompis som syr mycket till sig själv men en dag gjorde samma sak. tror det var en liten kappa dock. Visade sig att hon var gravid :p Så sy smått utan planering kan vara "farligt". Men ack så sött!
Å så nydelig ! flott sammensetting. Du har masse flott her ! knall fin blogg ! :)
Jättesöt förstås, som vanligt;)
Så sött! Ja ibland vet man inte vad man tänker på när man klipper och syr men kanske finns det en lite flicka eller pojke där ute som bara längtar efter det här settet!
"Tygköp är billigare än psykoterapi" är en av deviserna på mitt anslag "Tröst för tygsamlare" som sitter i mitt syrum. Och har man väl köpt tygrt är ju sömnaden gratis... Släng dig i väggen, Freud!
Haha, jag tycker atr jag har sett dem på min bebis! ;-)
Skicka en kommentar